Flerspråkighet
Kursmål: redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål.
Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 10, s.11) säger att förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Vi har haft två tillfällen tillsammans med Emma, en föreläsning och en workshop. Där tog hon upp att vi lever i ett land där 20% av barnen i förskolan kommer vara flerspråkiga. Det gör att flerspråkighet är ett väldigt aktuellt ämne för oss pedagoger.
Det finns flera faktorer som påverkar språkprogressionen hos barn, bland annat ålder då barnet har olika känsliga perioder. Är barnet yngre kommer det vara enklare att lära sig andraspråket. Det kommer att höras på barnet att uttalet är bra, att barnet har stort ordförråd och språklig medvetenhet, medan ett äldre barn inte har samma möjligheter att få ett lika bra andraspråk vad gäller uttal och ordförråd. Andra faktorer som påverkar är kropp och själ, attityd och motivation, hur vi pedagoger är och gör, vistelsetid. Dessa faktorer måste vi pedagoger vara insatta i och mycket handlar om att vi måste prata prata prata med barnen, de ska få ett rikt inflöde och ha ett rikt utflöde där barnen får möjlighet att prata mycket. Vi ska också vara en trygg punkt för barnen, samverka med föräldrarna för att hjälpa dem till ett nytt socialt nätverk, vilket kommer gynna barnens språkprogression i längden.
Som pedagog måste vi också veta vad vi kan ha för aktiviteter som är språkutvecklande för flerspråkiga barn. Vi måste veta vilka tecken på dåligt ordförråd och förståelse är, till exempel ytflyt där barnet verkar förstå vad du pratar om, har ett bra uttal och svarar på dina frågor, men i själva verket har barnet ingen djupare förståelse för ordens betydelse. Missar pedagogerna detta kommer det påverka genom att barnet inte kommer klara av läsförståelsen i skolan. Vi måste utöka deras ordförråd.
Språkutvecklande aktiviteter för barn med ytflyt kan till exempel vara att benämna föremål, bokläsning med uppföljning där pedagogen ställer öppna frågor och för en dialog där vi visar att vi är nyfikna på vad barnet har att säga. Att konkretisera sagan i boken är också ett bra sätt att förtydliga vad den handlar om för att barnet enklare ska förstå. Språkutvecklande samtal är bra vid ytflyt då det hjälper barnet att få en förståelse kring orden. Som pedagog ska man ställa utmanande frågor, hur menar du då? Kan du berätta igen?
Andra viktiga aspekter vi måste tänka på är hur vi pratar med barnen. Formulerar jag mina frågor på ett sätt som barnet förstår? Lyssnar jag på barnet eller tycker jag att barnets uttal stör? Vi pedagoger ska använda oss av något som kallas för Exchange tone när vi pratar med barnen, det innebär att vi diskuterar med dem. Emma menar att vi måste hitta det som barnet behöver öva på. Kanske saknas pragmatiska (kunskaper kring språkets användning) eller grammatiska kunskaper.
Emma nämner även att det är lätt att tro att barnet är dålig på svenska när barnet kodväxlar, men det innebär faktiskt att barnet är väldigt språkbegåvad då det krävs hela språkregistret för att klara det.
Referenser:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
