Musik och rytmik
Kursmål: självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
Att hålla i en musik och rytmikstund behöver inte vara särskilt komplicerat. Pedagogen måste inte kunna sjunga eller spela instrument, det viktigaste är att man gör det och har en positiv inställning. En fördel är att bara hålla i korta musiksamlingar för att sedan öka på när jag som pedagog känner mig bekväm med det. Jag måste kunna bjuda på mig själv och det ska vara helt krav och värderingslöst, annars är det lätt att tänka att det är ingen mening, vi gör någonting annat istället och barnen kommer inte tycka att det är roligt om vi nedvärderar varandra.
Jag känner mig definitivt inte säker på att hålla en musik eller rytmikstund, men jag vet att jag vill lära mig och då måste jag öva tillsammans med barnen. Det gör ingenting om jag tappar bort mig eller sjunger fel, de kommer inte att bedöma mig och jag får nya erfarenheter. Detta är anledningen till att det inte sjungs mycket på de förskolor jag varit på, pedagogerna är osäkra på sig själva och vill inte sjunga och dansa inför andra. Vilket är väldigt synd då barnen går miste om mycket. Använder man musik och rytmik går det att väva in oerhört många ämnesområden, de lär sig massor: motorik, gruppkänsla, självkänsla, språkutveckling, koordination, begrepp, samarbete, rumsuppfattning och mycket mer. Ska vi kunna göra barnen intresserade måste vi enligt Holmberg (2012, s.136) kunna en del om barns musikaliska utveckling, samt att vi är öppna och positiva till att arbeta med musik och rytmik
I Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev.2010, ss.10-11) står det bland annat att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, kroppsuppfattning, sin förmåga att förmedla upplevelser och tankar i olika uttrycksmedel, så som musik, sång, dans och rörelse. Samt att det ska vara roligt att lära sig nya saker.
Under en musik och rytmikstund är det bra att ha en balans mellan reproducerande och undersökande arbetssätt. I ett reproducerande arbetssätt återskapar barnen rörelser som redan är bestämda och härmar mig som pedagog, till exempel i imse vimse spindel. I ett undersökande arbetssätt får barnen själva röra sig till musiken, hur kan man röra sig till olika slags musik?
Jag skulle börjat med en inledande del, där vi kan sjunga en hälsningssång för att göra alla barn sedda. Det går även att ha en trumma att skicka runt som barnen få trumma på - alla barn vill inte sjunga och då är det ett bra sätt att få med dem i gemenskapen.
Sedan gör vi lite rörelsesånger, vilka är av reproducerande karaktär där barnen får använda sin kropp för att uttrycka sig till musiken (Ferm Thorgersen, 2012, s.73). Vi gör alltså inga nya rörelser eller sånger, men vi tränar bland annat auditiv och visuell perception, på grov och finmotorik, kroppsuppfattning, balans, rumsuppfattning och motorik (Holmberg, 2012, s.130).
För att arbeta undersökande kan vi sätta på olika slags musik som vi sedan tillsammans försöker komma på hur vi kan röra oss till. Hur rör man sig om musiken låter sorgsen, glad, snabb? Barnen får improvisera och tolka musiken medan jag dansar med för att ge inspiration åt de som behöver. Jag intar enligt Holmberg (2012, s.132) en aktiv roll som pedagog. Barnen får då öva på sin grovmotorik, stärka sin JAG-känsla, koordinationen med mera. Barnen kan även få dansa med en sjal för att ta bort fokuset från sig själv, vilket kan göra det enklare att släppa loss.
För att få in musik i vardagen på förskolan kan det finnas lugn musik i hallen för att barnen ska få en lugn start på morgonen (Ehrlin, 2012, s. 139) Även att få in det som en rutin i verksamheten att samla ihop barnen antingen i smågrupper eller i helgrupp beroende på hur bekväm i situationen man är för att sedan sjunga och göra rörelser. Det har säkerligen en bra inverkan på barnen och barn mår bra av att ha en kontinuitet i verksamheten med återkommande mönster, för att få en trygg barngrupp. Vi kan också skapa egna instrument att ha på förskolan, det kan öppna upp för samtal kring hur instrumenten kan användas, vilka ljud vi hör etc.
Referenser:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
