Bild 1
Att istället duka fram massor av material där de får skapa fritt. Det kommer garanterat vara mer utvecklande för barnen. Vi pedagoger får då vara där och dokumentera processen istället för resultatet och samtala med barnen för att få reda på hur de tänker. Körling (2012, s.111) menar att miljön och rummen som barnen vistas i har betydelse för deras lärprocesser.
Det vi pedagoger ska tänka på kan vara att det är bra att visa barnen hur de olika materialen och redskapen används. Till exempel hur blandar man färgen, vad är det för olika pennor, pappersmaterial med mera. Detta för att de sedan ska kunna använda sin egna fantasi och skapa. Samtidigt som barnen kan behöva stöd från oss pedagoger där vi kan ge dem respons och diskutera utan att värdera om något är "rätt eller fel, fint eller fult", för det hör inte hemma här.
I bild som estetisk läroprocess går det enkelt att väva in matematik, språk, kemi och fysik. Man förstorar/förminskar, mäter, måttar, blandar, kommunicerar, benämner och så vidare.
I Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010) står det att barn ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer.
Vi fick under bildpasset välja ut en bild (stor som ett frimärke) som vi sedan skulle förstora upp och återskapa med hjälp av valfritt material. Det viktigaste är processen och att ha frihet att testa vilket material som helst, till exempel att måla med soya, currypulver eller vad det nu kan vara.
Körling, Anne-Marie. (2012) Nu ler Vygotskij - eleverna, undervisningen och Lgr 11. Stockholm.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
